Skrivet

De här texterna har tidigare publicerats annorstädes.
Klicka på titeln för att läsa!

Tjugohundrasjutton:

Utförsäljningen ett lokaldemokratiskt haveri” (VK, 24/10-2017) är en längre essä som diskuterar utförsäljningen av allmännyttan i Umeå. Texten berör processens demokratiska brister, de grundläggande orsakerna till Umeå kommuns ekonomiska problem samt skissar alternativa mer solidariska lösningar.

Stringent pamflett om geografisk ojämlikhet” (VK, 21/10-2017) är en recension av Po Tidholms bok ”Läget i landet”.

”Katalonien i historiens vägskäl” är en längre essä som försöker ge bakgrund och sammanhang åt den katalanska folkomröstningen om självständighet från Spanien, som är planerad att ske den 1 oktober 2017. Texten är, till skillnad från allt annat på denna sida, inte publicerad på annan plats.

Renovräkningar? – Frågan som måste ställas är uppenbar” (VK, 15/6-2017) är ett blixtskrivet inlägg inför att Socialdemokraterna i Umeå hastigt aviserat avsikten att sälja ut 1600 allmännytta hyresrätter i Umeå. Texten diskuterar riskerna för hyresgästerna i det renoveringstyngda beståndet när dessa övertas i privat regi.

En kupp har precis genomförts i Umeå” (ETC, 14/6-2017) beskriver det plötsliga beskedet att Socialdemokraterna ville sälja ut allmännyttiga hyresrätter i de två miljonprogramsområdena Carlshem och Mariehem. Detta trots att Socialdemokraterna i Umeå gått till val 2014 på att inte sälja ut, samt upprepat denna ståndpunkt som svar på en interpellation under mandatperioden.

Klyftorna och marknadens logik” (VK, 3/6-2017) är en recension av Arne Müllers bok ”Stockholm städerna och resten”.

Folkinitiativen kan spela en allt större roll i politiken” (ETC, 26/5-2017) är en diskussion om lagen som gör att gräsrotsrörelser, eller så kallade folkinitiativ, kan väcka folkomröstningar i sakfrågor i kommuner och landsting. Texten har sitt fokus på mobiliseringar som skett i Övre Norrland sedan lagen justerades 2011.

”Umeås politiker hade kunnat välja en annan väg” (ETC, 28/4-2017) skissar linjer kring hur en illa demokratiskt förankrad stadsomvandling, med kronjuvelen i skrytprojektet Väven, idag betalas av ett minskat handlingsutrymme för gräsrotskultur liksom med nedskärningar i välfärden.

”Förskönade gröna skisser över staden” (VK, 27/4-2017) handlar om hur miljöer, bland annat klimatet, förskönas i visualiseringar av kommande byggnationer. Texten diskuterar vilka effekter det har på planeringsdebatten, och tecknar fördelarna med alternativen.

”Verklig demokrati nerifrån och upp” (VK, 25/4-2017) redogör för framväxten av medborgarplattformen Barcelona en Comú ur protester i den ekonomiska krisens Spanien, och drar paralleller med rörelseutvecklingen i svenska Ådalen i samband med hoten mot Sollefteå sjukhus.

Låt Umeborna behålla grönområdena i staden” (ETC Umeå, 24/3-2017) diskuterar stadens ökade betydelse i hur kapital ackumuleras (och fördelas) i den samtida kapitalismen. Texten belyser hur förtätningsmodet i svensk stadsplanering i allmänhet och Umeås i synnerhet har som huvudsakligt syfte att maximera vinster, trots att det ofta säljs med progressiva värdeord om hållbarhet, integration och jämställdhet.

Räknemetoder som lämnar en del att önska” (VK, 25/2-2017) är ett kort inpass i diskussionen om föreningskulturens förutsättningar post-kulturhuvudstadsåret i Umeå.

Vi behöver en ny vision för landsbygden” (ETC, 24/2-2017) diskuterar den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande för en ny landsbygdspolitik och ställer frågan om rörelser mot fråntagande och centralisering inte istället skulle kunna samlas kring kravet på en garanterad basinkomst.

Rebellstaden Neapel mot en jämlik framtid” (VK, 21/2-2017) tecknar berättelsen om samspelet mellan borgmästaren och sociala rörelser mot gemensamt ansvarstagande och förnyat folkstyre i Italienska Neapel.

BB-protest visar vägen för ny social rörelse” (VK, 2/2-2017) berör bakgrunden till den ockupation av BB vid Sollefteå sjukhus som inleddes 30 januari 2017. Texten drar paralleller till Doroteaupprorets sjukestugeockupation som inleddes fem år tidigare, och ser i organiseringen grunddragen för hur sociala rörelser framgångsrikt kan organisera sig i samtiden.

Rebelstäderna ger Europas medborgare makt” (ETC, 27/1-2017) diskuterar hur sociala rörelser försöker flytta makt från banker, fastighetskapital och politisk elit till städernas medborgare genom medborgarplattformar och gräsrotskandidaturer.

Tjugohundrasexton:

Det finns ett missnöje som vi måste förstå inför det nya året” (ETC, 30/12-2016) är en lägesbeskrivning av hur de nyliberala styrmetodernas kris eskalerat missnöje bland medborgarna i Umeå de senaste åren.

Medborgarna genomskådade idén om storregioner” (ETC, 2/12-2016) sätter missnöjet som sänkte den tänkta regionreformen i sammanhang av andra norrländska växande rörelser i kölvattnet av nyliberalismens kris.

Alliansens lösning är en del av problemet” (ETC, 4/11-2016) vidareutvecklar bakgrunden kring dagens ekonomiska situation i Umeå kommun. Framförallt försöker artikeln beröra sambandet mellan utförsäljningar av kommunal egendom för kortsiktiga vinster och långsiktigt demokratiskt och ekonomiskt underskott.

Kultursatsning – men på vad?” (VK, 27/10-2016) beskriver situationen för kulturlivet i Umeå när kommunen, hösten 2016, står inför tunga nedskärningar.

Baksidan som blev någon annans framsida” (VK, 8/10-2016) är en redogörelse för begreppet ”gentrifiering” och dess betydelse i samtida stadsutveckling. Texten fokuserar på gentrifiering i det offentliga rummet.

Vi måste prata om Umeås ekonomi” (ETC Umeå, 8/10-2016) tecknar konturerna av de politiska vägval som lett Umeås kommunala ekonomi till underskott.

Välkommen till postpolitikens centrum” (VK, 20/9-2016) är en kritisk kommentar till en politiskt argumenterande annons kring Umeås stadsomvandling publicerad i Västerbottens-Kuriren 17/9-2016. Texten diskuterar Umeå kommuns förhållningssätt till de debatter som pågår kring stadsomvandlingen.

Nya uppror ger framtidshopp” (ETC Umeå, 9/9-2016) ger en överblick av nya folkrörelser i Norrland som söker vitalisera demokrati och få till stånd en rättvisare fördelning av resurser.

Länge leve Fysikgrändsfesten” (VK, 27/5-2016) är en historisk blick på gatufesten på Fysikgränd i Umeå som existerade utan avbrott mellan 1970 och sent 2010-tal. Texten söker knyta an till en diskussion om hur stadsliv formas och upprätthålls, och hur offentliga institutioner bemöter det.

Ådalen reser sig – och fler med dem” (Tidningen Brands ”gnistor”, 30/4-2016) fortsätter att beskriva framväxten av rörelserna i Ådalen som kämpar mot landstingets nedskärningsplaner. Texten försöker knyta röda trådar till andra ”municipalistiska” rörelser i det samtida Norrland.

Frön till en svensk municipalism” (Tidningen Brand, nr 2/2016) diskuterar framväxten av nya medborgarrörelser, i synnerhet i Norrland, som söker sig bortom traditionella ideologier och metoder i hopp om att återupprätta folkstyre och rättvis resursfördelning.

Spirande frön till ett nytt folkstyre” (VK, 22/4-2016) fortsätter teckna konturerna i berättelsen om nedskärningarna i Västernorrlands läns landsting, och de folkrörelser i Ådalen som kämpar emot.

Ny halvlek i spelet om staden” (VK, 24/2-2016) är, med utgångspunkt i Tidningen Offside nr 1/2016, en betraktelse av den konflikt som utspelar sig kring en friskolekapitalists planer på att bygga en fotbollshall åt Umeå kommun.

Urban allemansrätt för hållbarhet och gemenskap” (VK, 2/2-2016) handlar om förutsättningarna för stadsbor att använda stadsrummet efter behov och begär, och hur ett sådant agerande politiskt förhandlas gentemot äganderätten.

EU-migrantdebatten som ideologi – Rättigheter, skyldigheter och ansvar i den kapitalistiska välfärdsstaten” (Fronesis, nr 52-53 tema: Ideologi) är skriven tillsammans med Johan Örestig och Hanna Bäckström. Texten söker skärskåda de normer som upprätthåller den svenska välfärdsstaten i relation till debatten om EU-migranters rättigheter.

Tjugohundrafemton:

Platsens själ” (Tidskriften Provins 3/2015) är en prosaisk text som berör hur gemenskaper formas i rum, med fokus på det numer flyttade stadsbiblioteket i Umeå.

Mitt Umeå, mellan hopp och förtvivlan” (VK, 27/11-2015) är en berättelse om människors gemenskapande och dess diskrepans med samhällets nuvarande strukturer, som snarare än att understödja söker motarbeta dessa aktiviteter.

Ådalens tystade rop” (VK, 15/10-2015) är en kritisk läsning av den riksmediala reaktionen kring protesterna mot nedskärningar i Ådalens sjukvård.

Ådalen reser sig igen” (Tidningen Brands ”Gnistor”, 10/10-2015) är en analytisk notis som knyter samman den enorma demonstration som skedde i protest mot vårdnedskärningar, med tidigare liknande protester i framförallt Västerbottniska Dorotea.

”Grundläggande rättigheter måste ges de mest utblottade” (VK, 6/10-2015) är en essä om politikens minskande handlingsutrymme, men desto mer; om hur det fortfarande existerande handlingsutrymmet används för att föra en allt aggressivare klasspolitik.

Nya Rådhustorget döljer klyftor och konflikter” (VK, 15/9-2015) handlar om den planerade omdaningen av Rådhustorget i Umeå, och de konflikter som präglat platsen.

Så kan vi lära av Doroteaupproret” (Fria Tidningen, 28/8-2015) berör lärdomar från Doroteaupproret, som med en mångfald av taktiker lyckats vinna tillbaka de vårdplatser som landstinget beslutat frånta orten.

”En stad under förvandling” (Norrbottens-Kuriren, 25/7-2015) diskuterar Luleås stundande stadsomvandling, inledd med en massiv utförsäljning av allmännyttan, i relation till den liknande förändring som Umeå genomgått under 2010-talet.

”Doroteaupproret bär frön till ett jämlikt samhälle” (VK, 24/7-2015) är en redogörelse av den konflikt om sjukvård i Västerbottens inland som ledde till att boende i Dorotea genomförde en av Sveriges längst pågående husockupationer genom tiderna. Essän försöker också sätta den specifika konflikten i sitt större samtida sammanhang, diskutera relationen till den regionala centralorten Umeå och möjliga vägar bortom den situation man nu befinner sig i.

”Allmänningen tar plats bortom offentligt och privat” (Tidningen Syre, 26/6-2015) är skriven tillsammans med David Johansson och diskuterar hur den föreställda uppdelningen av ägande mellan offentligt och privat osynliggör friare former av samarbete, allmänningar, som alternativ.

”Söndra och härska i bostadspolitiken” (Fria Tidningen, 5/6-2015) är en gästledare som handlar om hur förtätningsmotståndare görs till syndabock för den allt mer akuta bostadsbristen, samt, hur detta stärker de aktörer som tjänar de verkligt stora pengarna i situationen.

”Ett radikalt politiskt skifte som saknar motstycke” (VK, 26/5-2015) är en kort text om valsegern för den radikala medborgarplattformen Barcelona en Comú i lokalvalet i maj.

”Historieskrivning utan verklighetsförankring” (VK, 2/5-2015) är en kritisk läsning av den ”bok” som Umeå kommun producerat för att sammanfatta planeringen inför samt genomförandet av värdskapet som Europas kulturhuvudstad.

Plattform för pragmatism” (VK, 14/4-2015) undersöker de rörelser som växt fram i Spanien i den ekonomiska krisens spår, och i synnerhet, de nya parlamentariska plattformar som söker vinna lokala och nationella val för att revitalisera demokratin.

”Rörelser i riktning mot ett gemensamt ägande” (VK, 24/3-2015) handlar om allmänningar (”det gemensamma”) som ett alternativ bortom den förhärskande och falska dikotomin om offentligt och privat som enda ägandeformer.

När demokratin privatiseras” (Arbetaren, 20/2-2015) handlar om kommuners samarbeten med privat näringsliv i stadsplaneringen, och de demokratiska implikationer som detta medför. Essän sätter fokus på begreppet ”offentlig-privat samverkan”, i en tid då detta blir allt vanligare i svenska städer.

”Siffror som skaver” (VK, 12/2-2015) är en undersökande essä – fokuserad kring Väven i Umeå – om hur siffror används i marknadsföring för att sälja bilden av städer och ekonomiska satsningar som definitiva succéer. Essän replikerades av Umeås biträdande kulturchef Lars Sahlin (VK, 17/2-2015) varpå en slutreplik följde under titeln ”Oförmåga att se strukturerna bakom” (VK, 20/2-2015).

”Ett mellanrum med besjälad historia” (VK, 20/1-2015) är en berättelse om Hamrinsbergets historiska likväl som nuvarande funktion i Umeå med fokus på vilket inflytande medborgarna har i processen att bebygga platsen.

”Sveriges Radio som stadsmarknadsförare” (Arbetaren, 16/1-2015) handlar om hur Public Service förhåller sig till hur städer marknadsför sig själva, med utgångspunkt i radioprogrammet ”När det slutade regna i Borås”, som sändes i P1 på Trettondagsafton.

”Ojämlikhetens kultur” (VK, 15/1-2015) tar utgångspunkt i berättelsen om musikfestivalen U x U för att diskutera kulturskapares roll i att understödja ojämlikhetskapande politik.

Tjugohundrafjorton:

”Det andra stadshuset” (Tidskriften Arkitektur, 8/2014) följer fastighetsägaren Krister Olsson och hans Balticgruppen på resan från industriägande till fastighetsjätte i takt med Umeås successiva utveckling.

”Kulturhus byggda med dubbla måttstockar” (VK, 10/11-2014) diskuterar husockupationen av Lokstallarna i Umeå, och den byråkratiska process som söker legalisera huset som kulturhus. 

”Aporna ersätts av kunder i kavaj” (VK, 23/9-2014) handlar om rivningen av den offentliga mötesplatsen Apberget, och den gentrifiering som bytt ut brukarna i sammanhanget.

”Sökandet efter stadens släta platser” (Bildmuseet/FFB, sept 2014) är en serie textbidrag till ett undersökande konstprojekt av Oslobaserade kollektivet Fellesskapsprosjektet å Fortette Byen. Texterna leker med metaforer till känsliga händelser i de rumsliga förändringarna som skett det senaste decenniet i Umeå, och knyter på olika sätt an till termer från filosoferna Gauttrari & Deleuze ”tusen platåer”.

”Från frustration till stadskamp” (Arbetaren, 5/6-2014) fokuserar på de stadsrörelser som växt sig allt starkare i Umeå, i kölvattnet av kulturhuvudstadsåret.

Motkulturens Umeå” (VK): I delarna ”Bron som blev en vattendelare” (2/4-2014), ”Innan stenöknen – en oas” (4/4-2014), ”Historien går igen” (11/4-2014) ”Drömmen om ett hus” (17/4-2014), ”En sommar av systerskap” (25/4-2014), ”Sista natten med Odeon” (14/5-2014), ”En berättelse om två hus” (19/5-2014), ”Ingen fristad mellan broarna” (28/5-2014) samt ”Stadens sanna ansikte” (14/6-2014). Hela serien var en historisk genomgång av konflikter kring stadens utformning och kulturens plats med början i 1960-talet och slutet i samtiden.

”Kritiskt myller mot stadsomvandling” (Fria Tidningen, 12/2-2014) tittar lite kortfattat på den stadsomvandling som pågår i Umeå, och de rörelser som skapats för att bekämpa densamma.

”Väven” (Tidskriften Provins 1/2014) är en kortnovell som kretsar kring byggarbetsplatsen för vad som ska bli Umeås nya kulturhus.

”Kulturår – för att locka investerare” (Kristianstadsbladet, 30/1-2014) kretsar kring förväntningar och utfall av Umeås kulturhuvudstadsår.

”Umeå vill mer, men vad?” (Arbetaren, 24/1-2014) är en analys kring stadsmarknadsföring och benägenheten att ge staden ett varumärke med fokus på Umeå och kulturhuvudstadsåret.

2011-2013:

”Vem tjänar på staden som kreativt varumärke” (VK, 26/11-2013) är en jämförelse kring kulturdriven gentrifiering mellan Hamburg och Umeå uppbyggd av resonemang kring manifestet ”Not in our name”.

”Gruvhysteri” (Tidningen Brand 2/2013) är ett försök att kritiskt sammanfatta de breda dragen i den pågående gruvboomen.

”Umeå året innan” (Arbetaren, 10/4-2013) är en längre genomgång av Umeås väg från ansökan till genomförande av satsningen på att fungera som Europas kulturhuvudstad 2014.

”Rätten att definiera Pride” (Arbetaren, 1/8-2012) är ett inlägg i diskussionen om vem som äger rätten att definiera Prideparadernas form som svar på diverse liberala debattörers indignation över att vänsterkrafter ”kidnappar” konceptet.

”I entreprenörskapets skugga” (Tidningen Brand 2/2012) handlar om stadsbyggnadens över tid förändrade roll i en kapitalistisk ekonomi, samt det motstånd den frambringat under olika epoker.

Dagen då den brittiska parlamentsmajoriteten sattes i rubbning” (Dagens Konflikt, december 2010) är en berättelse om den brittiska studentrörelse som vid tidpunkten exploderat, i reaktion mot planerad avgiftsbeläggning av högre utbildning.

Klasserna som Zaremba inte ser” (Dagens Konflikt, april 2011) är en kritisk läsning av Maciej Zarembas reportageserie om katederundervisning och flumskola, publicerad i Dagens Nyheter. Kritiken sätter fokus på de faktorer som Zaremba undanhåller läsarna, men som otvivelaktigt är viktiga för att förstå den situation som tecknas i artikeln.

”Demokrati mot demokrati” (Tidningen Brand 3/2011) är en analys av de indignerades rörelse, och de uppror som svepte över Europa, USA och Nordafrika i spåren av 2008 års ekonomiska kris.

Recensioner, övrigt:

Frigörande satir i South Park” (VK, 31/12-2015) är en kort recension, som del av Västerbottens-Kurirens kultursidas nyårsraketer, av TV-serien South Parks nittonde säsong.

”Nytt ljus på samtidens kriser” (VK, 4/12-2014) är en recension av Fronesis temanummer om kris med fokus på Rasmus Fleischers introduktion till Robert Kurz och värdekritikerna. 

”Den svenska antisemitismen” (VK, 12/9-2014) är en recension av Lena Berggrens avhandling, utgiven under titeln ”Blodets renhet”.

”Fiendens nya ansikte” (VK, 29/8-2014) är en recension av ”Sverigedemokraternas svarta bok” med Madelene Axelsson & Kristian Borg som redaktörer. Lovisa Broström, Mathias Wåg och Henrik Arnstad är ett axplock av skribenterna.